✨ Unikt nostalgimaterial från Gul & Blå ✨
Tack vare ett fantastiskt tillfälle har jag haft den stora glädjen att komma över ett parti originalmaterial direkt från det legendariska märket Gul & Blå.
Det här är inte bara reklamprodukter – det är en del av svensk modehistoria.

Bland dessa tidskapslar från 70- och 80-talet finns reklambroschyrer, affischer och charmiga vykort som en gång låg undangömda i Gul & Blå´s eget varulager.

Här visar jag upp ett litet urval ur samlingen – en hyllning till ett svenskt designarv som fortfarande väcker minnen och inspirerar.
Och för dig som vill äga en bit av denna historia, finns en del material till försäljning i min lilla retrobutik här på hemsidan.

Välkommen att bläddra, minnas – och kanske hitta en personlig favorit att ta med hem!

Jag har alltid varit en liten bokmal 🙂

Mina allra första litterära upplevelser bestod av små bokhäften från Walt Disneys Stjärnböcker, Illustrationsförlaget och Herthel.

De där färgglada små böckerna väckte läslusten tidigt – och jag vet att jag inte är ensam.
Säkert är vi många 60-talister som bär på varma, nostalgiska minnen av dessa små skattpärlor från barndomen.

📚 Skolminnen från 70-talet 📚
När jag bläddrade bland gamla kartonger dök de plötsligt upp – några älskade skolböcker från 1970-talet, fulla av tidstypiska illustrationer, färger och doften av barndom. 

Det är något alldeles särskilt med gamla läroböcker – de påminner om skolbänkar, kritor, frökens handstil på svarta tavlan och ljudet av klassrum där tiden ibland stod still.

Här visar jag upp ett litet urval ur samlingen. Kanske känner du igen någon bok från din egen skoltid?
Vem vet – ett omslag, en bild eller ett uppslag kanske väcker just dina minnen till liv?

📘 Bokpapper & skolstart – en älskad tradition 📘
Minns du känslan? När höstterminen närmade sig och det var dags att förbereda sig inför ett nytt skolår –
då hörde det till att slå in böckerna i fint bokpapper, ofta med tillhörande namnetikett som man noggrant skrev sitt namn på med bästa handstil.

 Varje sensommar inhandlades dessa små men viktiga skolattiraljer – bokpapper i glada
mönster, etiketter, pennor och sudd – och hela ritualen fyllde både barn och vuxna med förväntan.
Det var något magiskt i luften, en känsla av nystart och ordning.

Några av böckerna med sina originalomslag har jag lyckats spara genom åren, och en del bokpapper har jag med glädje återfunnit på Tradera.

Här visar jag ett urval av dessa tidstypiska bokpapper – kanske väcker de minnen från din egen skoltid?

Det var inte särskilt ofta jag gick på teater som barn – det var liksom ingen tradition hemma hos oss.
Men häromdagen hittade jag ett gammalt teaterprogram i en av mina nostalgilådor… och plötsligt
kom den där varma flashback-känslan smygande – från Klas Klättermus och den där fina, charmiga föreställningen 🐭🎶

Jag minns att jag tyckte den var riktigt mysig – färgglad, snäll och med musik som satte sig.
En liten kulturskatt för barn, som gjorde intryck även om teaterbesöken var få 💛

Jag minns också att Fablernas Värld sattes upp som barnteater i Folkets Park i Hedemora –
det här var tidigt 70-tal, när jag var liten. 🌳🎭

Vad själva föreställningen handlade om har faktiskt bleknat lite i minnet…
Men en detalj har stannat kvar tydligt: att man fick en liten plastfigur vid entrén!
Det var så spännande att få den där lilla figuren i handen – som en skatt man fick ta med sig hem. 💛

En sådan liten gest, men oj vad stort det kändes för ett barn!

👐 Upp med händerna – teckenspråk på tv för hela Sverige
Minns ni tv-programmet Upp med händerna? Det sändes i SVT 1974 och leddes av författaren Gunnel Linde.
Programmet var en teckenspråksskola som lärde ut det svenska teckenspråket på ett lekfullt och pedagogiskt sätt.

Jag älskade verkligen detta program! Under en period tränade jag det tecknade alfabetet oavbrutet –
bokstäverna satt som ett rinnande vatten till slut. Och trots att det nu gått nästan 50 år, kan jag fortfarande delar av det på rak arm.

Det här var ett både angeläget och lärorikt program – en riktig folkbildningsinsats som jag tycker gott kunde få en nyinspelning i vår tid.

Till programmet hörde också ett pedagogiskt spel i form av en kortlek, som man kunde köpa.
Kortleken blev mycket populär och såldes i över 100 000 exemplar.
Och vet ni vad – jag har faktiskt kvar min kortlek än idag:

Televinken var den sprattliga marionettdockan som tillsammans med Anita underhöll oss barn på tv. Man gillade den lilla figuren – han var lite smårolig och busig.

Televinken hade ”fötts” redan på 60-talet. Men vi som är födda i mitten/slutet på 60-talet, minns honom nog bäst i tv där han och  Anita – lärde oss barn trafikvett.

År 1974 gav NTF och Barnens Trafikklubb ut Anita & Televinkens trafikskiva. Den minns säkert många 🙂

På 70-talet fanns det några POP-tidningar som man bara måste ha – och det var inte för artiklarna, utan för de fantastiska planscherna som följde med!

Allra mest efterlängtad var tidningen POSTER – den var som en skattkista för alla oss idoldyrkande tonåringar.
En hel tidning bara med posters av våra största stjärnor!

Jag minns lyckan när man bläddrade igenom den och drömde sig bort…

Mitt flickrum var fullständigt tapetserat med ABBA-planscher – varje vägg fylldes med mina största idoler! 

Det fanns fler poptidningar än POSTER som man suktade efter i kiosken…

ZIP, Tiffany och GO var några riktiga guldkorn! Här är några exemplar som jag hittade i gömmorna:
✨ ZIP nr 2 – 1974
✨ Tiffany nr 15 – 1973
✨ GO – nr 1 från 1973

De var fullproppade med bilder på idoler, skvallriga intervjuer och förstås – fler färgsprakande planscher att riva ut och sätta upp på väggarna. 

🧸 Min första tvättbara mjukisdocka – en kär vän från barndomen 🧸
År 1970, när jag var fem år gammal, fick jag en mjukisdocka som kom att bli något alldeles särskilt. Den var platt i formen, med mjuk skumgummikropp, färgglatt garnhår och ett vänligt ansikte. Jag tyckte den påminde om Pippi Långstrump – med sitt röda hår och busiga uttryck – så jag kallade henne just för Pippi.

De här dockorna var inte bara charmiga – de var också praktiska. Tack vare sina tvättbara material kunde de följa med på alla möjliga äventyr, både inomhus och utomhus, och sedan enkelt tvättas rena igen.

Det fanns flera olika varianter: både dockor och djur, i glada färger och med tidstypiska detaljer. Många barn på 60- och 70-talet hade en sådan här vän vid sin sida – en trofast lekkamrat som man kunde krama, släpa med överallt och tryggt somna bredvid.

Kanske väcker de minnen från din egen barndom?

Minns ni alla smycken från 70-talet? De där färgglada, långa plasthalsbanden – jag kunde inte få nog av dem mot slutet av decenniet! Och så fanns de där långa, guldfärgade halsbanden med pärlor som glittrade lite lagom oäkta, men ack så populära i början av 70-talet… Smyckena var som små färgklickar som piggade upp… 💫🌈✨

Flerfärgade halsband med små plastpärlor var också superpopulära ett tag. De lyste upp våra 70-talsdagar med färg och lekfullhet! 🌈✨

På högstadiet bar jag ett riktigt tufft hänge i läderrem, i olika färge – som kändes som mitt egna lilla statement. Dessutom hade jag en orange visselpipa på svart rem från Tempo, som också var tuff och gav lite extra attityd! 🎸🧡

Och så minns vi de roliga broscherna med frukter 🍓 🍒 – från tidigt 70-tal, när allt gärna fick vara lite lekfullt och färgglatt! 🍉🍍✨

Nästan alla hade de där silverhängerna med namngravyren – en riktig 70-talsklassiker! Om man hade en pojkvän bytte man kärleksfullt namnbrickor… och lika snabbt byttes de tillbaka när det tog slut 😉. I det lilla öppningsbara hjärtat gömde man små minibilder av sin älskling eller en lapp med namnet på. Och så var det silverarmbanden, förstås – där man samlade alla berlocker som minnen från livet och kärleken. Så tidstypiskt och så nostalgiskt! ✨💖