Filmen om Dunderklumpen är skapad av Beppe Wolgers, som även är med som skådespelare i filmen. Den kom ut år 1974, då jag 9 år gammal. Denna film var delvis animerad, och räknas som Sverige första animerade film.

Tillsammans med filmen kom självklart massor av roliga prylar ut. T ex pussel, brevpapper, böcker och tyger för att nämna något. Jag hade en gardinkappa i rött Dunderklumpen-tyg i mitt flickrum, och en kudde i det röda tyget nedan ! Tyvärr finns dessa inte kvar, men här nedan är ett foto av mig som trulig tonåring – med kudden 😉  Året här var 1979.

Jag har – av nostalgiska skäl – köpt några stuvbitar och en necessär sydd i Dunderklumpen-tyg, på Tradera 🙂 Dunderklumpen väcker trevliga minnen till liv i mig !

I min gamla leksakslåda i barndomshemmet, hittade jag nedanstående pussel med Dunderklumpen-motiv också 🙂

(mer …)

Under de tidiga åren på 70-talet lekte jag väldigt ofta med klippdockor. Jag klippte ur tidningarna, främst ur Året Runt. Där fanns varje vecka en ny klippdocka, en kändis med tillhörande kläder. Favoriterna var Ted Gärdestad, Björn Skifs och självklart ABBA.
Jag har fortfarande alla kvar i en kartong, och kan urskilja Donny Osmond, Anders Glenmark, Liv Ullman med flera….. men såhär 40 år efter känner jag inte ens igen vilka alla kändisarna är 🙁

Jag fick även två köpe-klippdockor i present när jag fyllde 9 år. Ett par stora, rejäla klippdockor. Riktigt fina. Men det var de urklippta, halvtrasiga från Året Runt som man gillade bäst !

Året var 1972.
Jag minns fortfarande med fasa det där lilla ”inträdesprovet” vi skulle göra innan skolstart! På våren, innan vi började första klass, samlades alla barn i min årskull för något som kallades skolmognadsprov – ett slags test för att se om vi var redo att börja skolan.

Det hela ägde rum i skolmatsalen på lågstadieskolan där vi snart skulle gå. Jag minns särskilt ett prov där vi skulle para ihop olika figurer. Allt kändes så ovant, stort och ganska läskigt för en liten sexåring!

Det enda roliga? Att vi alla fick varsitt bokmärke som belöning. Jag har fortfarande mitt kvar – en liten val med bokstaven ”V” på. 🐋💙

Självklart klarade jag testet – det gjorde nog de flesta. Jag kunde redan läsa och skriva när jag började första klass, så det där ”skolmognadsprovet” var kanske mer nervöst än svårt.
Skolstarten kom i augusti 1972, bara en månad efter att jag fyllt sju år i juli.

Och just den födelsedagen minns jag extra väl – för då fick jag något alldeles särskilt: min allra första klocka. En Polhem med vitt läderband och tickande visare som kändes så vuxna, så viktiga. Jag bar den med stolthet, som om jag plötsligt blivit ett huvud längre. Att kunna se vad klockan var – och dessutom visa det för andra – det var stort.

Den där lilla klockan blev ett av mina finaste minnen från barndomen. Och vet du – jag har kvar den än idag. ⌚💛

”Skolväska deluxe – med manchesterlock!” 😄 Min allra första skolväska var något alldeles extra.
Den var röd och hade ett lock i blå manchester! Jag tyckte den var så fin att jag nästan inte vågade använda den. Men när skolstarten kom, bar jag den stolt över axeln – full av förväntan och kanske lite fjärilar i magen.

Den där väskan rymde mina första böcker, mitt pennfodral och kanske lite bokmärken och filmisar. Varje gång jag öppnade locket kändes det lite som att kliva in i något nytt och spännande.

I bokhandeln kunde man få skolscheman att fylla i! De var reklam från Wahlströms böcker och på framsidan fanns fina hästmotiv. Att planera skoldagarna med dessa fina skolscheman gjorde att det kändes extra roligt.

Jag minns så tydligt när jag fick min allra första Starlet – det var 1975, och jag var 10 år gammal. Känslan av att hålla den där tidningen i händerna var magisk 💕!
Plötsligt hade jag en helt egen värld att kliva in i – fylld med romantiska serier, noveller som fick hjärtat att bulta, små kärleksdikter, och inte minst tips om smink, vänskap och hur man förstod sig på killar 🙈💌.

Det var som om Starlet talade direkt till oss tjejer i mellanstadieåldern – med drömmar, hemliga förälskelser och stora känslor. En egen liten frizon där man kunde drömma, skratta och känna sig lite mer vuxen än man egentligen var ✨📖💭.

I varje nummer av Starlet fanns en liten avdelning som hette ”Plock” – ett slags godispåse av dikter, kloka ord och roliga tips som läsare själva skickat in. Och vet ni vad? Jag hade faktiskt turen att få in några av mina egna, smått smöriga kärleksdikter ibland 💌😊 Det var ren och skär lycka – som att få ett hemligt erkännande från tonårsvärlden!

Jag läste nyligen att Starlet ska börja ges ut igen – tänk det! Frågan är bara om dagens unga kommer att falla lika handlöst som vi gjorde på 70-talet… Det återstår att se, men nostalgin är redan total 🥰📚

Och så var det ”Jätte-Starlet” till jul! 🎄✨ En alldeles särskild, tjock julutgåva som dök upp varje år under den senare delen av 70-talet. Den var given under granen, och innehöll inte bara extra mycket härlig läsning – utan även en almanacka med idolbilder för varje månad. En helårsleverans av drömmar och romantik!

Det fanns också små miniutgåvor av Starlet – fulla med allt från idolporträtt till dikter och hemliga tips… Ja, bara att läsa innehållsförteckningen är som en tidsmaskin tillbaka till 70-talet!

Men ärligt talat, tror ni dagens ungdomar skulle fatta grejen med att sy sitt eget förkläde? 😅 Eller ännu värre: en väska av grytlappar?! Jag menar, vem kom på den idéen egentligen? 😵‍💫 Och det där med att klä gamla långbyxor i blommig manchester…🌼👖Jag kan nästan se dagens unga stirra förskräckt och undra: ”Men varför?!” – Och där har ni svaret på att 70-talet var helt unikt, knasigt och fantastiskt på samma gång! 😂✨

Under 70-talet fanns det fler tidningar som fångade mitt hjärta och som jag verkligen älskade att bläddra i. Ung och Kär, Vi Tjejer och Mitt Livs Novell var några favoriter som fyllde mina tidiga tonår med drömmar och romantik. Jag minns hur jag kunde sitta i timmar och sugas in i berättelser om första kärleken, hemliga möten och svindlande känslor. Det var som en bubbla av rosa fluff och pirr i magen – precis vad en tonåring behövde!

Samtidigt växte mitt eget skrivande fram. Jag älskade att skriva poesi, små dikter och hemliga tankar som jag lade i min hemsnickrade låda med lås – som ingen fick tjuvkika i. Där låg mina ord som små hemligheter, väntande på att någon dag bli upptäckta eller kanske bara bevarade för mig själv.

De där tidningarna och mina egna små dikter var som en värld där jag kunde drömma stort, känna allt lite extra och låta fantasin flöda fritt. Det var verkligen en tid full av känslor och möjligheter – och jag är så glad att jag fick uppleva den! 💖✨

Dikterna skrev jag varsamt ner i min lilla Snobben-bok 📖🐾, som blev som en vän genom barndomens alla dagar. Den hemliga lådan 🔒, hade jag snickrat med stolthet i träslöjden 🪚❤️.

Något som var otroligt populärt i mitten av 70-talet, när jag gick på mellanstadiet, var att pyssla med plastband.

Jag bodde nära Tempo på den tiden. Dit gick jag och köpte rullar med plastband i olika färger. Dom kostade inte många kronor på den tiden …

Sen gick man hem och rotade fram gamla plåtburkar, som fanns i gömmorna hemma. Kaffeburkar i plåt var populära, då det ofta fanns plastlock till dessa också. Botten på burkarna togs bort med konservöppnare, då detta skulle bli locket på burken. Plastlocket blev den nya burkens botten !

Hela plåtburken – inklusive lock – kläddes först in med skumplast. Därefter virades plastband i en färg runt hela burken (och lock). I andra lagret använde man en matchande färg, och där snoddes plastbandet så att det blev dekorativt. Praktisk och tjusig (?) förvaring till tjejrummet !

Vi skapade även läckra nyckelringar av plastbanden. Man skapade dessa på händerna, och tekniken satt som en smäck på den tiden ! De två på bilderna nedan, har jag lyckats få ihop nu – såhär 40 år efter ! Jätteroligt 🙂

Jag tror jag ska göra flera ….  bra avkoppling och härligt att skapa något med händerna – i kontrast till datorknattrande. 😉

Jag lägger snart ut en youtube-film med instruktioner hur man gör dessa nyckelringar !

Jag har mina gamla plastband kvar från 70-talet. Men dom finns att köpa även idag. Här är länkar till ett par  butiker på nätet som säljer plastband i olika färger:

Atelje Margareta
Papperskungen